I denna grav vilar Erik Olsson, Elias Eriksson och Christian Eriksson
ERIK OLSSON ( 1825 – 1904 )
"Sneckern i Taserud ”
” Fader Erik ”
Erik köpte stället Nytomta i Taserud och gifte sig med Stina Olsdotter från Bålgård. Han var bonde och samtidigt en skicklig bysnickare. I hemmet föddes 10 barn varav 4 dog tidigt. De fyra sönerna Ola, Elis, Christian och Karl fick tidigt lära sig skära i trä, något som gav god frukt. Ola blev en skicklig träsnidare ( utförde bl.a. alla träsniderierna i Trefaldighetskyrkan ) Elis duktig snickare men främst bokhållare. Christian berömd skulptör. Karl driven möbelkonstruktör som skapade möbler i Jugendstil. Möbler som ofta var ritade av landets främsta arkitekter såsom Carl Westman, Ragnar Östberg, Ivar Tengbom m.fl.
I snickarverkstaden i Taserud var många duktiga lokala snickare anställda och produktionen var som störst mellan åren 1890 och 1920.
ELIAS ERIKSSON ( 1856 – 1936 )
” Elis i Tasere ”
Elias Eriksson föddes 13 april 1856 i Haget Taserud. Efter skoltiden arbetade han i faderns snickarverkstad tillsammans med bröderna Karl, Ola och Christian. Förkovrade sig i hantverket i Stockholm och efter fullgjort gesällprov med betyget. ”Berömlig” och bronsmedalj följde gesällvandring till Kristiania ( Oslo).
Återvände till verkstaden i Taserud då fadern behövde hans hjälp. Verksamheten i Taserud växte med tillverkning av stilmöbler som uppmärksammats långt utanför Sveriges gränser.
Efter utställningar i Göteborg 1891, Chicago 1893 och Stockholm 1897 strömmade beställningar in. Elis förde noggranna anteckningar och skötte bokföring och försäljning. För den stora allmänheten har Elis blivit mest känd för sin slagfärdighet vilket resulterat i en stor mängd Elishistorier. Men Elis var både en mångbegåvad och humoristisk person med en djup och allsidig kulturell kompetens.
Under många år var han en av initiativtagarna och stöttepelarna inom Västra Värmlands Fornminnesförening och vice intendent på Såguddens Museum vid sidan av portalgestalten Anders Gustaf Hedenskog.
Vid en auktion i Dalsland ropade han in en ljusstake i ovanlig form som sedan togs upp i verkstadens produktion och fick namnet Taserudstaken. Den har blivit en symbol för både Elis, Taserud och Arvika.
