Fredrik Fredriksson föddes 1844 i Lungsund, Storfors som son till lantbrukaren Fredrik Fredriksson och Britta Andersdotter. Han var först intagen som elev i folkskoleseminariet i Karlstad men överflyttade till läroverket i samma stad och sedan till Uppsala.

Han prästvigdes 1870 och blev snart komminister i Ölme. 1875 fick han även tjänsten som regementspastor vid Värmland fältjägarregemente och 1878 flyttade han till Frykerud som komminister, för att ha närmare till fältjägarna på Trossnäs. Efter kyrkoherde Lars Edgrens död så valdes han 1890 till kyrkoherde i Kila. Han var då en relativt ung man på nära 46 år, men kom att stanna på sin tjänst i nästan 48 år. Han avgick frivilligt vid nära 94 års ålder. Han avled hos sin yngsta dotter i Åmål 1940.

Att vara kyrkoherde i samma pastorat i en så lång tid skapar förstås starka band mellan präst och församling. Fredriksson blev en institution i bygden. Från mitten av 1920-talet fick han biträde av vice pastorer som hjälp. Komministern J. A. Tronelius fick ett ökat ansvar för konfirmanderna och efter 1929 fanns vice pastorer på heltid i Kila: Charles Piltz 1929-1932, Nils Edner 1932-1937 och Torsten Hagensgård 1937-1938. Fredriksson förde dock själv kyrkböckerna nästan hela tiden fram till sin pensionering.

I Kila lät han bygga församlingshuset 1918 och skänkte sedan byggnaden som gåva till församlingen. Det var det första församlingshemmet på landsbygden i Karlstads stift. Församlingshuset stod kvar till sommaren 1987 då det ersatts av en ny tillbyggnad på församlingshemmet Kilagården.