Namnskicket inom allmogen under 1700- och 1800-talen var stereotypt och ett fåtal dopnamn var populära, särskilt bland pojkarna – flickor fick i högre utsträckning modenamn, vilket ledde till en större variation. Inom den betydelsefulla bondesläkten från Granbäck, som satte upp sin första gravsten omkring 1850 (och därmed tillhörde pionjärerna bland stenresare inom allmogen), dominerade pojknamnet Anders.

För att särskilja både generationer och grannar fick olika Anders tillnamn som äldre, yngre och yngste. Det systemet var vanligt på många håll i bygden. Här vilar således stamfadern Anders Andersson (1766-1836) med sin maka Maria Andersdotter (1774-1840) och sonen Anders Andersson (1794-1847) med makan Britta Nilsdotter (1793-1869).