Erik Bågefeldt, eller Nilsson som han hette på den tiden, började sitt yrkesliv som jordbrukare och skogsarbetare. Han arbetade även några år i en möbelaffär och begravningsbyrå i Mariestad. 

Efter faderns död återvände han till gården i Geterud och drev denna tillsammans med modern och syster. Han fick också jobb som busschaufför hos Ingmans Busslinjer Säffle, där han sedan blev kvar ändå fram till sin pensionering. 

1946 gifte han sig med Bertha Johansson från Gaperhult och de fick dottern Ing-Britt tillsammans. Det var vid denna tid som familjen antog efternamnet Bågefeldt. De köpte en fastighet i Gaperhult och byggde där ett nytt hus. 

Erik var en mycket social och utåtriktad person och han hade utan tvekan talets gåva. Han var ofta anlitad för olika skrivarbeten som deklarationer, bouppteckningar och arvskiften. Han var också en känd auktionist och höll många auktioner ute på Näset. 

Han deltog även i det kommunala arbetet med uppdrag i flera nämnder, bland annat som ordförande i Eskilsäters kommunstämma och senare i taxeringsnämnden. Erik Bågefeldt var också delaktig vid flytten och ombyggnaden av Eskilsäters Bygdegård och han var föreningens ordförande i fyrtio år. Det årliga vårtalet vid Valborgsmässofirandet hölls av Erik 53 år i följd. Ett svårslaget rekord. 

Tegnersällskapet var en annan förening där han var medlem och vice ordförande. 

Erik var engagerad i det kyrkliga arbetet under många år. Han var kyrkvärd, ordförande i kyrkorådet och kyrkostämman. 1993 fick han mottaga Kungliga Patriotiska sällskapets medalj för lång och trogen tjänst. Hans hobby och stora intresse under livet var fotografering, jakt och fiske. 

En ljusbärare inköptes till Eskilsäters kyrka efter Eriks död, dels från familjen men även för gåvor som skänktes till hans minne. 

Bertha var duktig i skolan och grät av sorg när hon avslutade sin sista skoldag efter sex år. Hon var också en sportig och snabb tjej och sprang med lätthet ifrån sina jämnåriga och äldre skolkamrater. 

Bertha jobbade som ung i en fiskaffär i Göteborg. Hon fick problem med ledvärk och var under två perioder på behandling på Loka och Lundsbrunns badhotell. 

Bertha hade många intressen och ”strängar på sin lyra.” Hon hade en konstnärlig ådra och var en duktig hantverkare. Hon vävde mattor, målade tavlor och porslin med mera. Hon deltog i flera hantverkskurser och var med på utställningar och hantverksdagar. 

Sång och musik var andra intressen. Bertha var aktiv i körverksamheten i kyrkorna och spelade även fiol och piano till husbehov. 

Bertha var liksom Erik medlem i olika föreningar. De var båda med i en grupp som ägnade sig åt torpinventering och dokumentation av gamla kort.  Korten finns nu samlade hos Bygdegårdsföreningen och arbetet kom att bli värdefullt för kommande generationer. 

Andra föreningar som Bertha var aktiv inom var Majblommekommittén och Tegnersällskapet. Hon var även medlem i kyrkorådet. 

Hon växte upp i en sjömansfamilj och med Vänern nära hemmet. Fiske, båtar och sjölivet var det som Bertha älskade allra mest. Hon kunde både laga och binda nya nät och detta kunnande och intresse delade hon med Erik. De nätfiskade utanför Gaperhult från våren till sena hösten. 

Båtturerna i skärgården var också många då de hyrde Gunnarsholmens fyrstuga i fyrtio år.

Bertha bodde kvar i sitt hem efter Eriks död och var fortfarande aktiv fram till en kortare tids sjukdom i cancer, som tog hennes liv 86 år gammal.